Det är i dag många föräldrar med stabil ekonomi och sparat kapital som försöker hjälpa sina barn med att köpa en lägenhet. Utvecklingen sker mot bakgrund av stegrande priser och hårdare krav från bankerna, en situation som försvårat inträdet på bostadsmarknaden för unga människor. Beroende på ålder får låntagare i dag låna max fem–sex gånger sin årsinkomst, oavsett om det finns pengar på banken eller andra typer av tillgångar – det är den löpande inkomsten som är det centrala. Dessutom finns i dag ett belåningstak på 85 procent. Som köpare måste du helt enkelt kunna stoppa in minst 15 procent av lägenhetens kostnad för att det ska bli en affär.
– Om du då tänker på att vi säljer de allra minsta lägenheterna på 20 kvadrat för 2,5 miljoner och du behöver lägga in 15 procent, alltså 375 000 kronor – vilken ung människa har sparat ihop till det?
Angelica Hermansson arbetar sedan sju år som mäklare på Svensk Fastighetsförmedling med fokus på Stockholms innerstad. I en stad som exempelvis Eskilstuna, Gävle eller Örnsköldsvik går det att köpa en etta för en tredjedel av priset. Men likafullt, även 75 000 kronor är väldigt mycket pengar att skrapa ihop vid sidan av studier eller sitt första jobb.
Och då är det vanligt att föräldrarna hjälper till, antingen genom att en gåva eller ett lån, eller delat ägande av bostaden.
– Jag möter det på visningar av ettor och mindre tvåor varje dag. Lika ofta som jag får frågar om husets stammar får jag frågan om hur bostadsrättsföreningen ser på delat ägande, säger Angelica Hermansson.
Lika ofta som jag får frågar om husets stammar får jag frågan om hur bostadsrättsföreningen ser på delat ägande.
Regler för delat ägande
Steg ett om ni funderar på delat ägande är att kolla med banken att ni verkligen har möjlighet, genom antingen eget kapital eller att själva ta ett lån.
Om ni ska vara medlåntagare är steg två att undersöka vad bostadsrättsföreningen har för regler för delat ägande. Vilken är den minsta ägarandel barnet kan ha och ändå bo och vara medlem i bostadsrättsföreningen? Här finns det ingen övergripande regel utan det är upp till varje förening att besluta om. Det finns föreningar som har bestämt att den som äger bostaden också ska bo i föreningen och inte alls tillåter delat ägande.
– Vår erfarenhet är att minsta ägarandelen som efterfrågas av föreningen ofta är 10 procent. Det är ändå en förening som bygger på alla medlemmars deltagande i styrelsearbete och på städdagar. Det handlar också om tryggheten i att veta vem som bor i en lägenhet, säger Angelica Hermansson.
Alla ägare solidariskt ansvariga
Niklas Olsson är jurist vid HSB Malmö. Han understryker vikten av att i förväg kontrollera hur föreningen ställer sig till delat ägande. Enligt bostadsrättslagen är det ett giltigt skäl att vägra medlemskap, men många föreningar väljer att godkänna upplägget.
– Man ska också komma ihåg att juridiskt innebär delat ägande att alla ägare, oavsett andel, är solidariskt ansvariga. När det gäller betalning av årsavgift till exempel kan vem som helst av ägarna krävas på pengarna, oavsett andel och faktiskt boende i lägenheten, säger Niklas Olsson.
Utifrån sitt juristperspektiv, som hjälper bostadsrättsföreningarnas styrelser, slår han gärna ett slag för alternativet att föräldrar bidrar med kontantinsats eller lån till barnet. Och att barnet själv köper och står som ägare av lägenheten. Det är ett tydligare upplägg för ägaren och mer praktiskt för bostadsrättsföreningen.
