”Jag köpte tvättmedel sist”, ”men jag betalade ju bilförsäkringen!”. Känner du igen diskussionen? Att som par organisera sin gemensamma ekonomi är inte alltid det lättaste, och behoven ser olika ut hos olika par – oavsett om du är gift eller sambo.
– Det finns inte ett sätt som är det bästa och som fungerar i alla olika situationer utan du måste hitta den lösning som passar för just din relation, säger Charlott Nyman, docent i sociologi vid Umeå universitet, som i många år forskat om hur par organiserar sin privatekonomi.
Hon säger att de flesta par i dag har någon form av delad eller gemensam ekonomi. Hur den sedan ser ut kan skilja sig ganska mycket åt. En del par delar helt på sina utgifter, både gemensamma och privata. Andra delar bara på gemensamma utgifter som hyra och mat.
Det finns inte ett sätt som är det bästa och som fungerar i alla olika situationer utan du måste hitta den lösning som passar för just din relation.
– I de studier jag har gjort kan man tydligt se att det finns två huvudanledningar till att många väljer en gemensam ekonomi. Den första är att det känns som en självklarhet att dela på pengarna när man är gift och ändå delar på så mycket annat. Den andra anledningen är att det är praktiskt. När man får barn eller köper hus tillsammans är det svårare att hålla isär pengarna.
Charlott Nyman menar att det såklart finns både för- och nackdelar med en helt gemensam ekonomi. Fördelen är att man slipper ta ställning till frågor som hur ekonomin ska lösas under en föräldraledighet. Däremot kan andra problem uppstå om man har olika höga inkomster.
– Den med en lägre inkomst känner sig ofta mindre berättigad att göra av med pengar, vilket påverkar den privata konsumtionen. Ofta är det kvinnor som tjänar mindre och hamnar i den situationen. Flera kvinnor uttryckte i mina undersökningar att det fanns en inre spärr att spendera och la hellre pengar på barnen än på till exempel nya skor.
Svårt med olika inkomster
Under de senaste åren har separat ekonomi också blivit ett mer och mer vanligt sätt att organisera ekonomin på. Separat ekonomi innebär att pengarna hålls separata, det kan till exempel betyda att räkningar som hyra och el delas på, medan att man turas om att betala för mat och andra hushållsutgifter.
– Det kan vara ett bra alternativ för de par som har lika höga löner. Skiljer sig däremot lönerna mycket åt kan det bli knepigt. Då måste man sätta sig ner och diskutera vilken typ av levnadsstandard man ska ha. För delas utgifterna lika resulterar det i att den som har högre lön också har mer pengar över att leva på, medan den andra i paret kanske knappt har råd att klippa sig.
Att dessutom få ihop det rent praktiskt med en separat ekonomi kan vara svårt. Vem ska betala för vad? Och vad händer om den ena blir arbetslös eller sjukskriven?
– Det kanske är lättare att göra så när man är ung och inte har en så komplicerad ekonomi. Ju mer saker som ingår desto svårare blir det att hålla isär pengarna. Har ni samma inkomster är detta mindre problematiskt, men så fort den ena tjänar mer än den andra måste ni ta ställning till hur de gemensamma utgifterna ska fördelas.
Mitt råd är att ta upp diskussionen från dag ett. Jag förstår att man är nykär och inte vill diskutera pengar det första man gör, men det är jätteviktigt.
Prata om er ekonomi
Tidigare studier har visat att trots att många par bråkar om pengar och att ekonomin är en så stor del av förhållandet är det få som faktiskt pratar om pengar.
– Mitt råd är att ta upp diskussionen från dag ett. Jag förstår att man inte vill diskutera pengar det första man gör när man är nykär, men det är jätteviktigt. Det är lätt att komma in i rutiner och att något oplanerat växer fram som sedan är svårt att bryta.
När Charlott Nyman ställt par frågan om varför de valt att organisera sin ekonomi som de gjort svarar många att ”det bara blev så”.
– Vi måste bli medvetna om att ekonomin är en stor del av en relation, det handlar om mer än bara pengar. Vi låter ju inte våra barn växa upp i brist på diskussion, så varför låter vi ekonomin göra det?
Fyra sätt att dela upp ekonomin:
Helt gemensam – Båda parter lägger hela sin inkomst i en gemensam pott som sedan används till gemensamma utgifter som hyra och el, men även de personliga utgifterna. Här är alla pengar gemensamma, men för att undvika konflikter om vem som unnar sig mest är det bra att hålla en öppen diskussion om inköpen.
Delvis gemensam – Här läggs en del av bådas inkomst ihop till en gemensam pott och resten behålls som egna pengar. Det kan till exempel innebära att man delar lika på hyra och hushållsavgifter så som mat och tvättmedel. De pengar som blir över är sedan ens privata och får användas fritt. Här bör man vara medveten om att om inkomsterna är olika får den med lägre inkomst mindre att röra sig med än den med högre.
Helt separat – Här finns inga gemensamma pengar. Hyran och liknande kostnader delas lika, men man turas om att köpa mat, tvättmedel och annat till hemmet. Se till att hålla koll på vem som betalat mest, eftersom det annars riskerar blir ojämnt.
Dela upp proportionellt – Detta sätt kan tillämpas om man har separat eller delvis gemensam ekonomi och passar par med olika stora inkomster. Räkna ut hur många procent av er inkomst ni ska lägga på gemensamma utgifter.
Exempel: Den ena får ut 15 000 kronor efter skatt, och den andra personen får ut 20 000 kronor. Tillsammans har ni då en inkomst på 35 000 kronor. Dela då först 15 000 med 35 000, vilket blir 43 procent och dela sedan 20 000 med 35 000, vilket blir 57 procent. Den första personen ska då betala 43 procent av de gemensamma utgifterna och den andra 57 procent.
